Hej! Retorikens erfarenhetenheter knackar på. Detta är en artikel om retorik och retorikens logik, effekter och möjligheter som dagligen nyttjas av de flesta som vill påverka allt från intresseorganisationer till politiska partier. Det bör därför varken överraska eller uppröra.
Alla parter, ideologier och politiska partier etcetera skall tåla kritik. Att uttrycka sin mening, sin åsikt och tala för sitt syfte skall inte som sådant behöva kritiseras. Det som skall kritiseras är det sakliga innehållet och själva syftet med vad åsiktsbäraren avser med kritiken.
All opinionsbildning har en grad av patos det vill säga känslomässigt formulerande effekt och syfte. Från retorisk synvinkel kan sägas att även ett logos, som vädjar till förnuft och fakta har känslomässiga effekter. Som naturliga effekter av politisk debatt uppstår därför också polarisering.
Ett annat känt verktyg är att som en politiker nämnt ”bombastiskt” och ”alarmistiskt” försök skrämma upp folk. Att förklara och formulera motsättningar mellan grupper är även väl känt inom den yttersta högra sidan och där kan det falskeliga bedrägeriet uppstå.
Retoriska figurer (troper), liknelser, metaforer etcetera skapar inte vad en och annan politiker kallade ”åsiktskorridorer” av olika slag. När en politisk skribent lyckas få genomslag eller att inlägget skapar uppmärksamhet och inte sällan ogillas blir det ibland kallat manipulerande.
De partier som ligger längst till vänster eller höger blir mera utsatta för kritik än dem in mot mitten. Ett undantag är sannolikt svenska Centerpartiet som blev måltavla för extremt ogillade och att partiledaren utsattes för dödshot.
Till sist vill jag nog påstå att retorik är inte bara retorik.
Skrivkonst och talkonst 