Den kritik som regeringen fått och misstron Kristersson som statsminister mottagit kan sägas vara kompakt och har kommit från flera skilda håll. Kritiken som sådan utgör fakta oavsett om någon håller med eller inte om innehåll och riktighet. Visserligen får alltid en tillträdd regering kritik vid ett regeringsskifte. Kritiken och misstron kommer denna gång inte endast från ”vänsterhåll” som regeringssympatisörer och SD säger. Allt detta tyder på en bräcklig och labil politisk tillvaro framöver. Kristersson talade om vad högerblocket var överens om men inte ett ord om allt de inte var överens om. I mitt blogginlägg, ”Ogenomförbart blev bättre framtid” ser jag framför mig en annan politisk utveckling och bild än som målats upp av högerblocket själva. På detta grundar jag även inlägget ”Julvlig julönskelista” (Juliga och Ljuvliga önskelista).
- Tidöavtalet ser faktiskt inte ut att hålla i sin helhet. Det innehåller flera ogenomtänkta överenskommelser vad gäller olika konsekvenser som inte kan överstigas.
- SD kommer med största sannolikhet att kräva mer än vad slutligen Moderaterna kan ställa upp på. Kristersson har tidigare sagt ”jag vill bara kompromissa i en färdriktning jag tror på”. Men å andra sidan har han tidigare bedyrat ting han efteråt ändrat sig på.
- Kommer högerblocket med Moderaterna i spetsen av KD och L på kant med SD blir det mycket svårt att få igenom sina krav i Riksdagen.
- Flera vallöften kommer med allra största sannolikhet att svikas. Det grundar jag på att flera vallöften redan svikits.
- Vallöften och ett ”paradigmskifte” kostar mycket pengar. Vi går in i en längre lågkonjunktur av sällan skådat slag. Ett sådant läge är det sämsta för att klara av att genomföra kostsamma åtgärder.
P. S. ”Verkligenheten kommer i kapp” och löftesgivarna ursäktar sig tyvärr med att verkligheten har knackat på.
Skrivkonst och talkonst 